HKKbloggenEketånga

onsdag 9 mars 2016

Tvätt

På tisdag ska vi arbeta teoretiskt en timme i helklass. Då passar vi på att ta ett avsnitt kring städ och tvätt som finns med i det centrala innehållet.

Tvätt

söndag 28 februari 2016

Återvinning och olika tekniska system

I hem- och konsumentkunskap ska du arbeta med följande frågeställningar när du arbetar med filmen:

Börjar med att se filmen Strömmar av plast

Förklara avfallstrappan.
Vad är avfall?
Varför ska du sortera ditt avfall?
Ge exempel på hur du kan minska mängden avfall.
Vilka blir konsekvenserna om man inte återvinner avfall?
Beskriv kort hur det ser ut på Återvinningscentralen på Flygstaden.

Länkar:

korta filmer om återvinning

Visste du att:

ord och begrepp

sopor.nu

Pantamera

One planet

Avfallstrappan

Människor vid soptippen

onsdag 3 februari 2016

När ni arbetar med uppgiften där du ska välja en maträtt att

tisdag 2 februari 2016

Hållbar utveckling - information från Jordbruksverket

Kött och klimat
Animalieproduktionen står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. Konsumtionen av kött är därför — oavsett var och hur det har producerats — förknippad med stor klimatpåverkan. De höga växthusgasutsläppen från produktion av kött beror till största delen på att det går åt mycket mark för att producera foder.

Metan och lustgas ger störst klimatpåverkan från jordbruket
Jordbruket skiljer sig från andra samhällssektorer i fråga om vilka växthusgaser och källor som ger störst klimatpåverkan. I de andra samhällssektorerna står koldioxid från användning av fossil energi generellt sett för den största klimatpåverkan. I jordbruket är det istället metan och lustgas från biologiska processer som står för de stora utsläppen, till exempel från kväveomsättning i marken och från djurhållning och stallgödselhantering. Ökade utsläpp av koldioxid kopplat till förändrad markanvändning är också en viktig anledning till de höga utsläppen från livsmedel och andra jordbruksprodukter.

Bild: Susanna Degaardt.

Utsläppen sker både i Sverige och utomlands

Eftersom en stor del av den svenska köttkonsumtion består av kött från andra länder är vårt

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/begransadklimatpaverkan/kottochklimat.4.32b12c7f12940112a7c800011009.html 1/3

2016-02-02 Kött och klimat - Jordbruksverket

Eftersom en stor del av den svenska köttkonsumtion består av kött från andra länder är vårt "matavtryck", och därmed de växthusgasutsläpp som vi orsakar genom vår konsumtion av kött, mycket större än de utsläpp som produktionen inom landet ger upphov till. Med matavtryck avses den yta som var och en tar i anspråk genom den mat vi äter.

Köttkonsumtionen behöver minska
Utsläppen av växthusgaser från privat konsumtion är ungefär åtta ton per person och år i Sverige. Maten beräknas stå för cirka två av dessa åtta ton. Kött är den livsmedelsgrupp som står för störst andel av den livsmedelsrelaterade klimatpåverkan, och då är ändå inte indirekta utsläpp från förändrad markanvändning (till exempel effekterna av avskogning) inräknade.
Om utrymmet för utsläpp av växthusgaser fördelas per person behöver vi till år 2050 komma ner på en nivå under två ton per person och år för vår totala konsumtion av mat, resor, boende med mera. Utsläppen från produktionen av kött kan minska en del genom förändrade produktionsmetoder, men det räcker inte för att vi ska komma ner till en nivå under två ton. Ur ett hållbarhetsperspektiv behöver därför vår konsumtion av kött minska om det också ska finnas något utrymme för de utsläpp som våra andra behov ger upphov till.

Välj kött med omsorg
Det är också viktigt att välja kött med omsorg. Välj kött från djurhållning som är förenlig med en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.

Illustration av hur stor del av minskningen av utsläppen till år 2050 som uppskattningsvis behöver komma från livsstilsförändringar
Till höger finns några tips på användbara verktyg för hur man kan producera respektive välja kött med omsorg, med utgångspunkt från klimat och andra hållbarhetsaspekter. Där finns också länkar till våra rapporter Klimatvänligt jordbruk 2050 och Hållbar köttkonsumtion.

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/begransadklimatpaverkan/kottochklimat.4.32b12c7f12940112a7c800011009.html

måndag 11 januari 2016

JÄMFÖRA RECEPT

Hur kan man göra en maträtt mer miljövänlig, billigare eller mer näringsrik?

Kan den bli godare eller kan den tillagas snabbare?

Genom att jämföra olika recept och byta ut olika ingredienser mot varandra kan man få det resultat man önskar.

På samma sätt kan du enkelt förändra näringsinnehållet. Till exempel kan du genom att byta ut vispgrädde mot matlagningsgrädde minska fetthalten eller genom att byta ut vitt bröd mot fullkornsbröd öka fibermängden.

Du kan också jämföra smak, färg och konsistens i olika recept.

Vill du jämföra pris, så byter du ut olika råvaror mot billigare alternativ.

Uppgiften:

Tänk efter vad du vill jämföra.
Välj ut ett par olika recept.
Jämför de olika rätterna och diskutera resultatet.
Frågor att utgå ifrån - Vilket recept är mest miljövänligt? Vilket är billigast? Mest näringsrikt?

Slutligen ska du göra en egen måltid där du gör en tallrik och beskriver vilka råvaror du valt utifrån perspektivet hälsa, miljö och ekonomi. (Hur kan man göra en maträtt mer miljövänlig, billigare och mer näringsrik?)

Inlämning fredag V4

helena.lindahl@eketanga.nu

tisdag 15 december 2015

Städfika

kladdkaka